पश्चिमी एसियाक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची

मैथिली विकिपिडियासँ, एक मुक्त विश्वकोश

सन् २०१४ धरि पश्चिमी एसियाक १७ टा देशसभक ८२ टा सम्पदाक संयुक्त राष्ट्र शैक्षिक, वैज्ञानिक एवं सांस्कृतिक सङ्गठन (युनेस्को)द्वारा विश्व सम्पदा क्षेत्रमे मान्यता प्रदान कएल गेल अछि । जेहिमे अर्मेनिया, अजरबैजान, बहराइन, साइप्रस, इरान, इराक, इजरायल, जोर्डन, लेबनान, ओमान, प्यालेस्टाइन, साउदी अरब, सीरिया, टर्की, संयुक्त अरब इमिरेट्स, कतारयमन रहल अछि । [१][२] एहि क्षेत्रमे रहल इरानक सबसँ बेसी १७ टा सम्पदा सूचीकृत कएल गेल अछि ।[३]

अर्मेनियाक विश्व सम्पदा सभक सभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
हघपतसनाहिनक गुम्बासभ Small church of dark stone with a central tower topped by a conical roof. हघपतसनाहिन, लोरी प्रान्त,  अर्मेनिया
४१°५′४२″उ॰ ४४°४२′३७″पू॰ / ४१.०९५००°N ४४.७१०२८°E / 41.09500; 44.71028 (Monasteries of Haghpat and Sanahin)
सांस्कृतिक:
(ii)(iv)
7000265000000000000२.६५ (६.५); मध्यवर्ती क्षेत्र २४ (५९) १९९६ [४]
गेगहार्डक गुम्बा आ उपरक अजात उपत्यका Stone church with a central tower topped by a conical roof. गोघ्त, कोटायक प्रान्त,  अर्मेनिया
४०°९′३२″उ॰ ४४°४७′४८″पू॰ / ४०.१५८८९°N ४४.७९६६७°E / 40.15889; 44.79667 (Monastery of Geghard and the Upper Azat Valley)
सांस्कृतिक:
(ii)
7000270000000000000२.७० (६.७) २००० [५]
महलएचमियातसिनक चर्च तथा जार्तनोत्सकोपुरातात्विक क्षेत्र Stone church with a central tower topped by a conical roof and several smaller towers. अर्माभिर प्रान्त,  अर्मेनिया
४०°९′३४″उ॰ ४४°१७′४३″पू॰ / ४०.१५९४४°N ४४.२९५२८°E / 40.15944; 44.29528 (Cathedral and Churches of Echmiatsin and the Archaeological Site of Zvartnots)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)
7001740000000000000७४ (१८०) २००० [६]

अजरबैजानक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
गोबुस्तान चट्टान सांस्कृतिक कला परिदृश्य Petroglyphs of humans. गरदाघ रेयन आ अबशेरोन रेयन जिलासभ,  अजरबैजान
४०°७′३०″उ॰ ४९°२२′३०″पू॰ / ४०.१२५००°N ४९.३७५००°E / 40.12500; 49.37500 (Gobustan Rock Art Cultural Landscape)
सांस्कृतिक:
(iii)
7002537000000000000५३७ (१,३३०); मध्यवर्ती क्षेत्र ३,०९६ (७,६५०) २००७ [७]
बाकुक दिवारक सहर सहित शिरवंशाह दरबारमैदेन टावर Ruins of underground buildings and a building with cuppola above ground. अबशेरोन,  अजरबैजान
४०°२२′०″उ॰ ४९°५०′०″पू॰ / ४०.३६६६७°N ४९.८३३३३°E / 40.36667; 49.83333 (Walled City of Baku with the Shirvanshah's Palace and Maiden Tower)
सांस्कृतिक:
(iv)
7001220000000000000२२ (५४) २००० [८]

बहराइनक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
कलात अल-बहराइन – प्राचीन बन्दरगाह आ दिलमुनक राजधानी Bahrain Fort. उत्तरी प्रशासनिक क्षेत्र बहराइन
२६°१४′उ॰ ५०°३१′पू॰ / २६.२३३°N ५०.५१७°E / 26.233; 50.517 (Bahrain Fort)
सांस्कृतिक:
(ii), (iii), (iv)
7001320000000000000३२ (७९) २००५ [९]
बहराइन पर्लिङ निशाना – पर्लिङ, एकटा टापुक अर्थव्यवस्थाक गवाही Isa Bin Ali House. मुहारक, बहराइन
२६°५०′उ॰ ५०°५९′पू॰ / २६.८३३°N ५०.९८३°E / 26.833; 50.983 (Isa Bin Ali House)
सांस्कृतिक:
(iii)
7004350870000000000३५,०८७ (८६,७००) २०१२ [१०][११]

साइप्रसक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
चोइरोकोइतिया Small white circular huts with flat roof. लरनाका जिला,  साइप्रस
३४°४७′५४″उ॰ ३३°२०′३६″पू॰ / ३४.७९८३३°N ३३.३४३३३°E / 34.79833; 33.34333 (Choirokoitia)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)
१९९८ [१२]
त्रोदोस क्षेत्रक रङ्गीन चर्चसभ Constantine and Helen, Church of Archangel Michael, Pedoulas त्रोदोस हिमाल, लिमासोलनिकोसिया जिलासभ,  साइप्रस
३४°५५′१३″उ॰ ३३°५′४५″पू॰ / ३४.९२०२८°N ३३.०९५८३°E / 34.92028; 33.09583 (Painted Churches in the Troodos Region)
सांस्कृतिक:
(iii)(vi)
१९८५ [१३]
[१४]
पफोस A colorful mosaic showing various people. पफोस जिल्ला,  साइप्रस
३४°४५′३०″उ॰ ३२°२४′२०″पू॰ / ३४.७५८३३°N ३२.४०५५६°E / 34.75833; 32.40556 (Paphos)
सांस्कृतिक:
(iii)(vi)
१९८० [१५]

इरानक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
इरानक अर्मेनियन गुम्बा कलाकृति Stone church in the mountains with two massive towers topped by a conical roof पश्चिम अजरबैजान, ३८°५८′४४″उ॰ ४५°२८′२४″पू॰ / ३८.९७८८९°N ४५.४७३३३°E / 38.97889; 45.47333 (Armenian Monastic Ensembles of Iran) सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(vi)
२००८ [१६]
बम आ ओकर सांस्कृतिक परिदृश्य View over a large ruined city colored uniformly in a grey-brown tone. In the background there is a castle in overlooking the surrounding city. करमन, २९°०७′००.६८″उ॰ ५८°२२′०६.५१″पू॰ / २९.११६८५५६°N ५८.३६८४७५०°E / 29.1168556; 58.3684750 (Bam and its Cultural Landscape) सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)(v)
२००४ [१७]
बिसोतुन Frieze in a rock with many people. करमनशाह, ३४°२३′१८″उ॰ ४७°२६′१२″पू॰ / ३४.३८८३३°N ४७.४३६६७°E / 34.38833; 47.43667 (Bisotun) सांस्कृतिक:
(ii)(iii)
२००६ [१८]
गोलेस्तान दरबार Shams-ol-Emareh with the clock tower तेहरान, ३५°४०′४९.३२″उ॰ ५१°२५′१३.८४″पू॰ / ३५.६८०३६६७°N ५१.४२०५१११°E / 35.6803667; 51.4205111 (Golestan Palace) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)
२०१३ [१९]
गोन्बद-ए कबुस A tower toped with conical roof गोलेस्तान, ३७°१५′२८.९″उ॰ ५५°१०′८.४″पू॰ / ३७.२५८०२८°N ५५.१६९०००°E / 37.258028; 55.169000 (Gonbad-e Qabus) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)
२०१२ [२०]
इसफहानक मस्जिद-ए जामे Mosque Courtyard. इसफहान, ३२°४०′११″उ॰ ५१°४१′७″पू॰ / ३२.६६९७२°N ५१.६८५२८°E / 32.66972; 51.68528 (Masjed-e Jāmé of Isfahan) सांस्कृतिक:
(ii)
२०१२ [२१]
मेदन इमाम, इसफहान Large rectangular square surrounded by buildings some of which have cuppolas. इसफहान, ३२°३९′२७″उ॰ ५१°४०′४०″पू॰ / ३२.६५७५०°N ५१.६७७७८°E / 32.65750; 51.67778 (Meidan Emam, Esfahan) सांस्कृतिक:
(i)(v)(vi)
१९७९ [२२]
पसारगडे A small step pyramid like structure with a house-shaped structure on top. पर्स,३०°११′३८″उ॰ ५३°१०′२″पू॰ / ३०.१९३८९°N ५३.१६७२२°E / 30.19389; 53.16722 (Pasargadae) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)
२००४ [२३]
पर्सेपोलिस Ruins of a palace. फर्स, २९°५६′४″उ॰ ५२°५२′२५″पू॰ / २९.९३४४४°N ५२.८७३६१°E / 29.93444; 52.87361 (Persepolis) सांस्कृतिक:
(i)(iii)(vi)
१९७९ [२४]
शहर-ए सुखतह Shahr-e Sukhteh. सिस्तन आ बलुचेस्तान प्रान्त, सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)
२०१४ [२५]
अर्दाबिलक शेख सफि अल-दिन खनेगाह आ कलाकृति तिर्थस्थल Two cuppolas covered in blue, yellow and brown tiles. अर्दाबिल प्रान्त्र,३८°१४′५५″उ॰ ४८°१७′२९″पू॰ / ३८.२४८६१°N ४८.२९१३९°E / 38.24861; 48.29139 (Sheikh Safi al-din Khānegāh and Shrine Ensemble in Ardabil) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iv)
२०१० [२६]
शुशतर एतिहासिक जलीय प्रणाली Shushtar water mills. खुजेस्तान, ३२°१′७″उ॰ ४८°५०′९″पू॰ / ३२.०१८६१°N ४८.८३५८३°E / 32.01861; 48.83583 (Shushtar Historical Hydraulic System) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(v)
२००९ [२७]
सोल्तानियाह Octagonal building with turquoise dome. जनजन,३६°२६′७″उ॰ ४८°४७′४८″पू॰ / ३६.४३५२८°N ४८.७९६६७°E / 36.43528; 48.79667 (Soltaniyeh) सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)
२००५ [२८]
तबरिज एतिहासिक बजार परिसर Covered arcade lined by shops. तबरिज,३८°४′५३″उ॰ ४६°१७′३५″पू॰ / ३८.०८१३९°N ४६.२९३०६°E / 38.08139; 46.29306 (Tabriz Historic Bazaar Complex) सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)
२०१० [२९]
तख्त-ए सोलेमन Ruins of buildings near a lake. पश्चिम अजरबैजान, सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)(vi)
२००३ [३०]
चोघा जानबिल Ruins of a pyramid like structure. खुजेस्तान,३२°५′०″उ॰ ४८°३२′०″पू॰ / ३२.०८३३३°N ४८.५३३३३°E / 32.08333; 48.53333 (Tchogha Zanbil) सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
१९७९ [३१]
पर्सियन बगैंचा Water basin in a garden, flowers trees and a building with open portico. पर्स,३०°१०′०″उ॰ ५३°१०′०″पू॰ / ३०.१६६६७°N ५३.१६६६७°E / 30.16667; 53.16667 (The Persian Garden) सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)(vi)
२०११ [३२]

इराकक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
अशुर (कलात शिरकत)
American soldiers on guard at the ruins of Ashur in 2008
सलाह अद दिन प्रसासनिक, आकृति:Country data इराक
३५°२७′३२″उ॰ ४३°१५′३५″पू॰ / ३५.४५८८९°N ४३.२५९७२°E / 35.45889; 43.25972 (Ashur (Qal'at Sherqat))
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
7001700000000000000७० (१७०); मध्यवर्ती क्षेत्र १०० (२५०) २००३ [३३]
[३४]
एर्बिलको कोट The Citadel of Erbil. इराकी कुर्दिस्तान, आकृति:Country data इराक
३६°११′२८″उ॰ ४४°०′३३″पू॰ / ३६.१९१११°N ४४.००९१७°E / 36.19111; 44.00917 (Erbil Citadel)
सांस्कृतिक:
(iv)
7001160000000000000१६ (४०); मध्यवर्ती क्षेत्र २६८ (६६०) २०१४ [३५]
हत्रा Ruins of buildings with columns. निनावा प्रसासनिक, आकृति:Country data इराक
३५°३५′१७″उ॰ ४२°४३′६″पू॰ / ३५.५८८०६°N ४२.७१८३३°E / 35.58806; 42.71833 (Hatra)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)(vi)
7002324000000000000३२४ (८००) १९८५ [३६]
समर्रा पुरातात्विक सहर
A slightly ruined spiral tower of white stone.
सलाह अद दिन प्रसासनिक, आकृति:Country data इराक
३४°२०′२८″उ॰ ४३°४९′२५″पू॰ / ३४.३४१११°N ४३.८२३६१°E / 34.34111; 43.82361 (Ashur (Qal'at Sherqat))
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)
7004150580000000000१५,०५८ (३७,२१०); मध्यवर्ती क्षेत्र ३१,४१४ (७७,६३०) २००७ [३७]
[३८]

इजरायलक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
हाइफापश्चिमी गलिलीमे रहल बहाइ पवित्र स्थलसभ Large white buildings in a landscape garden. हाइफा आ उत्तरी जिला,  इजरायल
३२°४९′४६″उ॰ ३४°५८′१८″पू॰ / ३२.८२९४४°N ३४.९७१६७°E / 32.82944; 34.97167 (Bahá’i Holy Places in Haifa and the Western Galilee)
सांस्कृतिक:
(iii)(vi)
7001630000000000000६३ (१६०); मध्यवर्ती क्षेत्र २५५ (६३०) २००८ [३९]
बाइबल टेलसभ - मेगिडो, हजोर, बेर शेवा Ruins of building consisting of low walls of unhewn stones.  इजरायल
३२°३५′५०″उ॰ ३५°१०′५६″पू॰ / ३२.५९७२२°N ३५.१८२२२°E / 32.59722; 35.18222 (Biblical Tels - Megiddo, Hazor, Beer Sheba)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(iv)(vi)
7001960000000000000९६ (२४०); मध्यवर्ती क्षेत्र ६०४ (१,४९०) २००५ [४०]
मरेशाक गुफा आ बेट गुभ्रिन दक्षिणी जिला,  इजरायल
३१°३६′०″उ॰ ३४°५३′४४″पू॰ / ३१.६००००°N ३४.८९५५६°E / 31.60000; 34.89556 (Caves of Maresha and Bet-Guvrin)
सांस्कृतिक:
(V)
7002259000000000000२५९ (६४०) २०१४ [४१]
धूप मार्ग – नेगेभमे रहल मरुभूमि सहरसभ Ruins of buildings in a desert. नेगेभ,  इजरायल
३०°३२′२८″उ॰ ३५°९′३९″पू॰ / ३०.५४१११°N ३५.१६०८३°E / 30.54111; 35.16083 (Incense Route – Desert Cities in the Negev)
सांस्कृतिक:
(iii)(v)
२००५ [४२]
मसादा Ruins of a building made of unhewn stones. दक्षिणी जिला,  इजरायल
३१°१८′४९″उ॰ ३५°२१′१०″पू॰ / ३१.३१३६१°N ३५.३५२७८°E / 31.31361; 35.35278 (Masada)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)(vi)
7002276000000000000२७६ (६८०); मध्यवर्ती क्षेत्र २८,९६५ (७१,५७०) २००१ [४३]
एकरक पुरान सहर A fortress or a tower of a fortification. पश्चिमी गलिली,  इजरायल
३२°५५′४२″उ॰ ३५°५′२″पू॰ / ३२.९२८३३°N ३५.०८३८९°E / 32.92833; 35.08389 (Old City of Acre)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(v)
7001630000000000000६३ (१६०) २००१ [४४]
जेरुसेलमक पुरान सहर आ ओकर दिवारसभ इजरायल / प्यालेस्टाइन,
३१°४६′३६.१२″उ॰ ३५°१४′३.१२″पू॰ / ३१.७७६७०००°N ३५.२३४२०००°E / 31.7767000; 35.2342000 (Old City of Jerusalem and its Walls)
सांस्कृतिक:JerOld
(ii)(iii)(vi)
१९८५ [४५]
माउन्ट कर्मेलमे मानव विकास क्षेत्रसभ: नहाल मेरोत / वादी एल-मुघरा गुफासभ माउन्ट कार्मेल,  इजरायल
३२°४०′१२″उ॰ ३४°५७′५५″पू॰ / ३२.६७०००°N ३४.९६५२८°E / 32.67000; 34.96528 (Sites of Human Evolution at Mount Carmel: The Nahal Me’arot / Wadi el-Mughara Caves)
सांस्कृतिक:
(iii)(v)
7001540000000000000५४ (१३०); मध्यवर्ती क्षेत्र ३७० (९१०) २०१२ [४६]
जेरुसेलमक पुरान सहर आ ओकर दिवारसभ City view with houses, churches and a building with a large golden dome. जेरुसेलम
३१°४७′०″उ॰ ३५°१३′०″पू॰ / ३१.७८३३३°N ३५.२१६६७°E / 31.78333; 35.21667 (Old City of Jerusalem and its Walls)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(vi)
१९८१ [४७]
[४८]
[४९]
तेल अभिभक उजर सहर - आधुनिक स्तर White modern building. तेल अभिभ,  इजरायल
३२°४′०″उ॰ ३४°४७′०″पू॰ / ३२.०६६६७°N ३४.७८३३३°E / 32.06667; 34.78333 (White City of Tel-Aviv -- the Modern Movement)
सांस्कृतिक:
(ii)(iv)
7002140000000000000१४० (३५०); buffer zone १९७ (४९०) २००३ [५०]

जोर्डनक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
पेत्रा Facade of a building on a cliff face. मान प्रसासनिक,  जोर्डन
३०°१९′५०″उ॰ ३५°२६′३६″पू॰ / ३०.३३०५६°N ३५.४४३३३°E / 30.33056; 35.44333 (Petra)
सांस्कृतिक:
(i)(iii)(iv)
१९८५ [५१]
कुसेर अम्रा Small ruined stone building. जरका प्रसासनिक,  जोर्डन
३१°४८′७″उ॰ ३६°३५′९″पू॰ / ३१.८०१९४°N ३६.५८५८३°E / 31.80194; 36.58583 (Qasr Amra)
सांस्कृतिक:
(i)(iii)(iv)
१९८५ [५२]
उम्म अर-रसस (कस्त्रोम मेफा) Ruins of a building of white stone. मदाबा प्रसासनिक,  जोर्डन
३१°३०′६″उ॰ ३५°५५′१४″पू॰ / ३१.५०१६७°N ३५.९२०५६°E / 31.50167; 35.92056 (Um er-Rasas (Kastrom Mefa'a))
सांस्कृतिक:
(i)(iv)(vi)
7001240000000000000२४ (५९); मध्यवर्ती क्षेत्र ९० (२२०) २००५ [५३]
वादी रम संरक्षित क्षेत्र A dry mountain landscape with smoothened rocks. अकाबा प्रसासनिक,  जोर्डन
२९°३८′उ॰ ३५°२६′पू॰ / २९.६३३°N ३५.४३३°E / 29.633; 35.433 (Wadi Rum Protected Area)
मिश्रित:
(iii)(v)(vii)
7004741800000000000७४,१८० (१,८३,३००); मध्यवर्ती क्षेत्र ५९,१७७ (१,४६,२३०) २०११ [५४]

लेबनानक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
अन्जर Ruins of buildings consisting of some arches. बेका प्रसासनिक,  लेबनान
३३°४३′३३″उ॰ ३५°५५′४७″पू॰ / ३३.७२५८३°N ३५.९२९७२°E / 33.72583; 35.92972 (Anjar)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
१९८४ [५५]
बालबेक Fairly well preserved classical building surrounded by columns. बेका प्रसासनिक,  लेबनान
३४°०′२५″उ॰ ३६°१२′१८″पू॰ / ३४.००६९४°N ३६.२०५००°E / 34.00694; 36.20500 (Baalbek)
सांस्कृतिक:
(i)(iv)
१९८४ [५६]
बाइब्लोस A small port in a town. माउन्ट लेबनान प्रसासनिक,  लेबनान
३४°७′९″उ॰ ३५°३८′५१″पू॰ / ३४.११९१७°N ३५.६४७५०°E / 34.11917; 35.64750 (Byblos)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)(vi)
१९८४ [५७]
ओदि कदिशा (पवित्र उपत्यका) आ केडर्स इश्वरक गुफा (होर्स अल-रब) Landscape with barren hills in the background, a valley and a mountain slope with low trees in the foreground. उत्तर लेबनान प्रसासनिक,  लेबनान
३४°१४′३६″उ॰ ३६°२′५६″पू॰ / ३४.२४३३३°N ३६.०४८८९°E / 34.24333; 36.04889 (Ouadi Qadisha (the Holy Valley) and the Forest of the Cedars of God (Horsh Arz el-Rab))
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
१९९८ [५८]
टायर Ruins of columns near the sea. दक्षिण लेबनान प्रसासनिक,  लेबनान
३३°१६′१५″उ॰ ३५°११′४६″पू॰ / ३३.२७०८३°N ३५.१९६११°E / 33.27083; 35.19611 (Tyre)
सांस्कृतिक:
(iii)(vi)
7002154000000000000१५४ (३८०) १९८४ [५९]

ओमानक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
ओमानक अफजल सिंचाई प्रणाली Aflaj Irrigation Systems of Oman. अल बतिनाह क्षेत्र,  ओमान
सांस्कृतिक:
(v)
१,४५६ ३,६०० २००६ [६०]
बटक पुरातात्विक क्षेत्रसभ, अल-खुत्म आ अल-एन Archaeological Sites of Bat, Al-Khutm and Al-Ayn. अल दहिराह क्षेत्र,  ओमान
सांस्कृतिक:
(iii), (iv)
१९८८ [६१]
बहला किल्ला Bahla Fort. अल दखिलियाह क्षेत्र,  ओमान
सांस्कृतिक:
(iv)
१९८७ [६२]
धूपक भूमि Frankincense Trail. धोफर प्रसासनिक,  ओमान
सांस्कृतिक:
(iii), (iv)
८५० २,१०० २००० [६३]

प्यालेस्टाइनक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
जिससक जन्मस्थल: चर्च अफ द न्याटिभिटी आ तिर्थ मार्ग,बेथलेहम
View of The Church of the Nativity from Manger Square.
बेथलेहम प्रसासनिक, आकृति:Country data प्यालेस्टाइन

३१°४२′१६″उ॰ ३५°१२′२८″पू॰ / ३१.७०४४४°N ३५.२०७७८°E / 31.70444; 35.20778 (Church of the Nativity)

सांस्कृतिक:
(iv), (vi)
7000298000000000000२.९८ (७.४) २०१२ [६४][६५]
प्यालेस्टाइन: जैतून आ लहराक भूमि - दक्षिणी जेरुसलेम, बत्तिरक सांस्कृतिक परिदृश्य
View of The Beitar.
बेथलेहम प्रसासनिक, आकृति:Country data प्यालेस्टाइन

३१°४३′११″उ॰ ३५°७′५०″पू॰ / ३१.७१९७२°N ३५.१३०५६°E / 31.71972; 35.13056 (Land of Olives and Vines)

सांस्कृतिक:
(iv), (v)
२०१४ [६६]
जेरुसेलमक पुरान सहर आ ओकर दिवारसभ
इजरायल / प्यालेस्टाइन,
३१°४६′३६.१२″उ॰ ३५°१४′३.१२″पू॰ / ३१.७७६७०००°N ३५.२३४२०००°E / 31.7767000; 35.2342000 (Old City of Jerusalem and its Walls)
सांस्कृतिक:JerOld
(ii)(iii)(vi)
१९८५ [६७]

साउदी अरबक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
अल-हिज्र पुरातात्विक क्षेत्र (मदाइन सलेह) अल मदाइन प्रान्त,  साउदी अरब
२६°४७′१″उ॰ ३७°५७′१८″पू॰ / २६.७८३६१°N ३७.९५५००°E / 26.78361; 37.95500 (Al-Hijr Archaeological Site (Madâin Sâlih))
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)
7003162100000000000१,६२१ (४,०१०); मध्यवर्ती क्षेत्र १,६५९ (४,१००) २००८ [६८]
अद-दिरियाहक एत-तुरैफ जिला Earthen colored building with small windows. रियाध प्रान्त,  साउदी अरब
२४°४४′३″उ॰ ४६°३४′२१″पू॰ / २४.७३४१७°N ४६.५७२५०°E / 24.73417; 46.57250 (At-Turaif District in ad-Dir'iyah)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)
7001290000000000000२९ (७२) २००८ [६९]
एतिहासिक जेद्दा, मक्काक प्रवेशद्वार जेद्दा,  साउदी अरब
२१°२९′२″उ॰ ३९°११′१५″पू॰ / २१.४८३८९°N ३९.१८७५०°E / 21.48389; 39.18750 (Jeddah)
सांस्कृतिक:
(ii)(iv)(vi)
7001180000000000000१८ (४४) ; मध्यवर्ती क्षेत्र 7002114000000000000११४ (२८०) २०१४ [७०]

सीरियाक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
एलेपोक पुरान सहर City view with a wall and a mosque. एलेपो प्रसासनिक,  सीरिया
३६°१४′०″उ॰ ३७°१०′०″पू॰ / ३६.२३३३३°N ३७.१६६६७°E / 36.23333; 37.16667 (Ancient City of Aleppo)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
7002350000000000000३५० (८६०) १९८६ [७१]
बोस्राक पुरान सहर An old amphitheatre. डरा प्रसासनिक,  सीरिया
३२°३१′५″उ॰ ३६°२८′५४″पू॰ / ३२.५१८०६°N ३६.४८१६७°E / 32.51806; 36.48167 (Ancient City of Bosra)
सांस्कृतिक:
(i)(iii)(vi)
१९८० [७२]
दमास्कसक पुरान सहर Ruins of a stone building with columns and without roof. दमास्कस प्रसासनिक,  सीरिया
३३°३०′४१″उ॰ ३६°१८′२३″पू॰ / ३३.५११३९°N ३६.३०६३९°E / 33.51139; 36.30639 (Ancient City of Damascus)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)(vi)
7001860000000000000८६ (२१०) १९७९ [७३]
उत्तरी सिरियाक पौराणिक गाउँसभ Ruins of a stone church without roof.  सीरिया
३६°२०′३″उ॰ ३६°५०′३९″पू॰ / ३६.३३४१७°N ३६.८४४१७°E / 36.33417; 36.84417 (Ancient Villages of Northern Syria)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)(v)
7004122900000000000१२,२९० (३०,४००) २०११ [७४]
क्रक देस महलकलात सलाह एल-दिन A fortress of grey stone. होम्सलताकिया प्रसासनिक,  सीरिया
३४°४६′५४″उ॰ ३६°१५′४७″पू॰ / ३४.७८१६७°N ३६.२६३०६°E / 34.78167; 36.26306 (Crac des Chevaliers and Qal’at Salah El-Din)
सांस्कृतिक:
(ii)(iv)
7000900000000000000९ (२२) २००६ [७५]
पलमेराक क्षेत्र Ruins of stone buildigns with columns. होम्स प्रसासनिक,  सीरिया
३४°३३′१५″उ॰ ३८°१६′०″पू॰ / ३४.५५४१७°N ३८.२६६६७°E / 34.55417; 38.26667 (Site of Palmyra)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iv)
6999360000000000000०.३६ (०.८९) १९८० [७६]

टर्कीक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
ट्रोयक पुरातात्विक क्षेत्र Ruined walls. क्यानेककले प्रान्त,  टर्की
३९°५७′२३″उ॰ २६°१४′२०″पू॰ / ३९.९५६३९°N २६.२३८८९°E / 39.95639; 26.23889 (Archaeological Site of Troy)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)(vi)
7002158000000000000१५८ (३९०) १९९८ [७७]
बुर्साकुमालीकिजिक: ओट्टोमन साम्राज्यक जन्मस्थान बुर्सा प्रान्त,  टर्की
४०°११′५″उ॰ २९°३′४४″पू॰ / ४०.१८४७२°N २९.०६२२२°E / 40.18472; 29.06222 (City of Bursa)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)(vi)
7002193000000000000१९३ (४८०) २०१४ [७८]
सफरानबोलुक सहर White houses with red tile roofs on a hillside. कराबुक प्रान्त,  टर्की
४१°१५′३६″उ॰ ३२°४१′२३″पू॰ / ४१.२६०००°N ३२.६८९७२°E / 41.26000; 32.68972 (City of Safranbolu)
सांस्कृतिक:
(ii)(iv)(v)
7002193000000000000१९३ (४८०) १९९४ [७९]
डिभरिगिक महान मस्जिद आ अस्पताल Low building of reddish stone with a prominent decorated entrance. सिभास प्रान्त,  टर्की
३९°२२′२५″उ॰ ३८°७′२५″पू॰ / ३९.३७३६१°N ३८.१२३६१°E / 39.37361; 38.12361 (Great Mosque and Hospital of Divriği)
सांस्कृतिक:
(i)(iv)
7003201600000000000२,०१६ (४,९८०) १९८५ [८०]
गोरेमे राष्ट्रिय निकुञ्जकेपाडोकियाक चट्टान क्षेत्रसभ White stone pinnacle rocks topped by a dark colored rock. नेभसेहिर प्रान्त  टर्की
३८°४०′०″उ॰ ३४°५१′०″पू॰ / ३८.६६६६७°N ३४.८५०००°E / 38.66667; 34.85000 (Göreme National Park and the Rock Sites of Cappadocia)
मिश्रित:
(i)(iii)(v)(vii)
7003957600000000000९,५७६ (२३,६६०) १९८५ [८१]
हट्टुशा: हिट्टिटेक राजधानी Stone gate with sculpted lions. कोरम प्रान्त,  टर्की
४०°०′५०″उ॰ ३४°३७′१४″पू॰ / ४०.०१३८९°N ३४.६२०५६°E / 40.01389; 34.62056 (Hattusha: the Hittite Capital)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)
7002268000000000000२६८ (६६०) १९८६ [८२]
हेरापोलिस-पामुककले Hanging white limestone wall. डेनिज्ली प्रान्त,  टर्की
३७°५५′२६″उ॰ २९°७′२४″पू॰ / ३७.९२३८९°N २९.१२३३३°E / 37.92389; 29.12333 (Hierapolis-Pamukkale)
मिश्रित:
(iii)(iv)(vii)
7003107700000000000१,०७७ (२,६६०) १९८८ [८३]
इस्तानबुलक एतिहासिक क्षेत्रसभ A large building with a square tower, three mosques and ten minarets near water. इस्तानबुल सिटी आ इस्तानबुल प्रान्त,  टर्की
४१°०′३०″उ॰ २८°५८′४८″पू॰ / ४१.००८३३°N २८.९८०००°E / 41.00833; 28.98000 (Historic Areas of Istanbul)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)
7002678000000000000६७८ (१,६८०) १९८५ [८४]
नेमरुत डग Large sculpted heads of a bird and a human lying on the ground. अदियामन प्रान्त,  टर्की
३८°२′१२″उ॰ ३८°४५′४९″पू॰ / ३८.०३६६७°N ३८.७६३६१°E / 38.03667; 38.76361 (Nemrut Dağ)
सांस्कृतिक:
(i)(iii)(iv)
7001110000000000000११ (२७) १९८७ [८५]
केटलहोयुकक नियोलिथिक क्षेत्र Excavations at the southern area of the site. केन्द्रीय एनाटोलिया क्षेत्र,  टर्की
३७°४०′०″उ॰ ३२°४९′४१″पू॰ / ३७.६६६६७°N ३२.८२८०६°E / 37.66667; 32.82806 (Neolithic Site of Çatalhöyük)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)
7001370000000000000३७ (९१); buffer zone १११ (२७०) २०१२ [८६]
पर्गामोन आ ओकर द्वि- तह सांस्कृतिक परिदृश्य बरगामा, इजमिर प्रान्त  टर्की
३९°७′३३″उ॰ २७°१०′४८″पू॰ / ३९.१२५८३°N २७.१८०००°E / 39.12583; 27.18000 (Pergamom)
सांस्कृतिक:
(i)(ii)(iii)(iv)(vi)
7002333000000000000३३३ (८२०); मध्यवर्ती क्षेत्र 7002477000000000000४७७ (१,१८०) २०१४ [८७]
सेलीमिए मस्जिद आ ओकर सामाजिक परिसर Large mosque with four minarets and a large dome of dark stone. एडिर्न, पूर्व थ्रेस,  टर्की
४१°४०′४०″उ॰ २६°३३′३४″पू॰ / ४१.६७७७८°N २६.५५९४४°E / 41.67778; 26.55944 (Selimiye Mosque and its Social Complex)
सांस्कृतिक:
(i)(iv)
7000250000000000000२.५० (६.२); मध्यवर्ती क्षेत्र ३८ (९४) २०११ [८८]
जान्थोस-लेटुन Ruins of buildings and of an amphitheatre. मुग्लाअन्ताल्या प्रान्त,  टर्की
३६°२०′६″उ॰ २९°१९′१३″पू॰ / ३६.३३५००°N २९.३२०२८°E / 36.33500; 29.32028 (Xanthos-Letoon)
सांस्कृतिक:
(ii)(iii)
7002126000000000000१२६ (३१०); मध्यवर्ती क्षेत्र ६३ (१६०) १९८८ [८९]

संयुक्त अरब इमिरेट्सक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
एल एनक सांस्कृतिक क्षेत्रसभ (हफित, हिली, बिदा बिन्त सौद आ ओसेस क्षेत्रसभ)
Jebel Hafeet, United Arab Emirates.
अबु धाबी, संयुक्त अरब इमिरेट्स
२४°१२′उ॰ ५५°४४′पू॰ / २४.२००°N ५५.७३३°E / 24.200; 55.733 (Jebel Hafeet)
सांस्कृतिक:
(iii), (iv), (v)
२०११ [९०]

कतारक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
एल जुबारह पुरातात्विक क्षेत्र Zubarah Fort. मदिनत अश शमल,  कतार
२५°५८′४१″उ॰ ५१°१′४७″पू॰ / २५.९७८०६°N ५१.०२९७२°E / 25.97806; 51.02972 (Al Zubarah Archaeological Site)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)(v)
7002416000000000000४१६ (१,०३०); मध्यवर्ती क्षेत्र ७,१९६ (१७,७८०) २०१३ [९१]

यमनक विश्व सम्पदा क्षेत्रसभक सूची[सम्पादन करी]

सम्पदा क्षेत्र चित्र स्थान मापदण्ड क्षेत्रफल
हे (एकड)
वर्ष विवरण सन्दर्भसभ
जाबिदक एतिहासिक सहर Partially ruined stone building with a decorated facade. एल हुदायदह प्रशासनिक,  यमन
१४°११′५३″उ॰ ४३°१९′४८″पू॰ / १४.१९८०६°N ४३.३३०००°E / 14.19806; 43.33000 (Historic Town of Zabid)
सांस्कृतिक:
(iii)
१९९३ [९२]
[९३]
सानाक पुरान सहर Houses with beige walls and white framed windows. साना प्रसासनिक,  यमन
१५°२१′२०″उ॰ ४४°१२′२९″पू॰ / १५.३५५५६°N ४४.२०८०६°E / 15.35556; 44.20806 (Old City of Sana'a)
सांस्कृतिक:
(iv)(v)(vi)
१९८६ [९४]
शिबमक पुरान घेरल सहर Tall and narrow white and brownish houses with small windows. हध्रामौत प्रसासनिक,  यमन
१५°५५′३७″उ॰ ४८°३७′३६″पू॰ / १५.९२६९४°N ४८.६२६६७°E / 15.92694; 48.62667 (Old Walled City of Shibam)
सांस्कृतिक:
(iii)(iv)(v)
१९८२ [९५]
सोकोत्रा टापुसमूह A tree over a dry, barren, rocky landscape. हध्रामौत प्रसासनिक,  यमन
१२°३०′उ॰ ५३°५०′पू॰ / १२.५००°N ५३.८३३°E / 12.500; 53.833 (Socotra Archipelago)
प्राकृतिक:
(x)
7005410460000000000४,१०,४६० (१०,१४,३००); प्रसासनिक क्षेत्र १७,४०,९५८ (४३,०२,०००) २००८ [९६]

सन्दर्भ सामग्रीसभ[सम्पादन करी]

  1. "Number of World Heritage Properties by region"UNESCO। अन्तिम पहुँच 10 September 2011
  2. "Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings"Geographical region and composition of each regionUnited Nations Statistics Division। 2010। अन्तिम पहुँच 20 October 2011
  3. "World Heritage List"UNESCO। अन्तिम पहुँच 28 May 2010
  4. "Monasteries of Haghpat and Sanahin"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  5. "Monastery of Geghard and the Upper Azat Valley"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  6. "Cathedral and Churches of Echmiatsin and the Archaeological Site of Zvartnots"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  7. "Gobustan Rock Art Cultural Landscape"UNESCO। अन्तिम पहुँच 10 Dec 2011
  8. "Walled City of Baku with the Shirvanshah's Palace and Maiden Tower"UNESCO। अन्तिम पहुँच 10 Dec 2011
  9. "Qal'at al-Bahrain – Ancient Harbour and Capital of Dilmun"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  10. "Pearl Diving in Bahrain"। USAToday। अन्तिम पहुँच 1 July 2012
  11. "UNESCO World Heritage Site Profile"। UNESCO। अन्तिम पहुँच 1 July 2012
  12. "Choirokoitia"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  13. "Painted Churches in the Troodos Region"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  14. "Decision - 25COM X.B - Painted Churches in the Troodos Region [Extension to include the Church of Ayia Sotira, Palaichori] (Cyprus)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  15. "Paphos"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  16. "Armenian Monastic Ensembles of Iran"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  17. "Bam and its Cultural Landscape"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  18. "Bisotun"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  19. "Golestan Palace"UNESCO। अन्तिम पहुँच 8 July 2013
  20. "Gonbad-e Qabus"UNESCO। अन्तिम पहुँच 8 July 2013
  21. "Masjed-e Jāmé of Isfahan"UNESCO। अन्तिम पहुँच 8 July 2013
  22. "Meidan Emam, Esfahan"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  23. "Pasargadae"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  24. "Persepolis"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  25. "Shahr-e Sūkhté"UNESCO। अन्तिम पहुँच 22 June 2014
  26. "Sheikh Safi al-din Khānegāh and Shrine Ensemble in Ardabil"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  27. "Shushtar Historical Hydraulic System"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  28. "Soltaniyeh"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  29. "Tabriz Historic Bazaar Complex"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  30. "Takht-e Soleyman"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  31. "Tchogha Zanbil"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2010
  32. "The Persian Garden"UNESCO। अन्तिम पहुँच 3 December 2011
  33. "Ashur (Qal'at Sherqat)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  34. 27th session 2003, pp. 123–124
  35. "Erbil Citadel"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2014
  36. "Hatra"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  37. "Samarra Archaeological City"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  38. 31st session 2007, pp. 152–153
  39. "Bahá'i Holy Places in Haifa and the Western Galilee"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  40. "Biblical Tels - Megiddo, Hazor, Beer Sheba"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  41. "Byblos"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  42. "Incense Route – Desert Cities in the Negev"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  43. "Masada"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  44. "Old City of Acre"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  45. "Old City of Jerusalem and its Walls"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  46. "Sites of Human Evolution at Mount Carmel: The Nahal Me'arot / Wadi el-Mughara Caves"UNESCO। अन्तिम पहुँच 16 Jul 2012
  47. "Old City of Jerusalem and its Walls"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  48. "World Heritage Committee: Sixth session" (PDF)UNESCO। pp. 10–12। अन्तिम पहुँच 26 June 2011
  49. "UNESCO replies to allegations"UNESCO। 15 July 2011। अन्तिम पहुँच 20 October 2011
  50. "White City of Tel-Aviv -- the Modern Movement"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  51. "Petra"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  52. "Quseir Amra"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  53. "Um er-Rasas (Kastrom Mefa'a)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  54. "Wadi Rum Protected Area"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  55. "Anjar"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  56. "Baalbek"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  57. "Byblos"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  58. "Ouadi Qadisha (the Holy Valley) and the Forest of the Cedars of God (Horsh Arz el-Rab)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  59. "Tyre"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  60. "Aflaj Irrigation Systems of Oman"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  61. "Archaeological Sites of Bat, Al-Khutm and Al-Ayn"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  62. "Bahla Fort"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  63. "Land of Frankincense"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  64. Nativity Church: 1st World Heritage Site under 'Palestine
  65. Birthplace of Jesus: Church of the Nativity and the Pilgrimage Route, Bethlehem
  66. Land of Olives and Vines
  67. "Old City of Jerusalem and its Walls"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 August 2011
  68. "Al-Hijr Archaeological Site (Madâin Sâlih)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  69. "At-Turaif District in ad-Dir'iyah"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  70. "Historic Jeddah, the Gate to Makkah"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2014
  71. "Ancient City of Aleppo"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  72. "Ancient City of Bosra"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  73. "Ancient City of Damascus"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  74. "Ancient Villages of Northern Syria"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  75. "Crac des Chevaliers and Qal'at Salah El-Din"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  76. "Site of Palmyra"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  77. "Archaeological Site of Troy"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  78. "Bursa and Cumalıkızık: the Birth of the Ottoman Empire"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2014
  79. "City of Safranbolu"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  80. "Great Mosque and Hospital of Divriği"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  81. "Göreme National Park and the Rock Sites of Cappadocia"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  82. "Hattusha: the Hittite Capital"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  83. "Hierapolis-Pamukkale"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  84. "Historic Areas of Istanbul"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  85. "Nemrut Dağ"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  86. "Neolithic Site of Çatalhöyük"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2013
  87. "Pergamon and its Multi-Layered Cultural Landscape"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2014
  88. "Selimiye Mosque and its Social Complex"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  89. "Xanthos-Letoon"UNESCO। अन्तिम पहुँच 7 Dec 2011
  90. "Cultural Sites of Al Ain (Hafit, Hili, Bidaa Bint Saud and Oases Areas)"UNESCO। अन्तिम पहुँच 28 May 2010
  91. "Al Zubarah Archaeological Site"UNESCO। अन्तिम पहुँच 4 Aug 2013
  92. "Historic Town of Zabid"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  93. 24th session 2000, pp. 26–27
  94. "Old City of Sana'a"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  95. "Old Walled City of Shibam"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011
  96. "Socotra Archipelago"UNESCO। अन्तिम पहुँच 17 Aug 2011

बाह्य लिङ्कसभ[सम्पादन करी]